Först.
men först, en sak jag tänkt på..
Är det jag som måste ändra mitt tankesätt ang förhållande och levnandssätt eller folket är?
Vem har egentligen "rätt"?
Jag kommer aldrig kunna leva i ett förhållande där jag måste be min man om tillåtelse för att göra något, jag kommer heller aldrig tvinga min man att be mig om tillåtelse.
Jag skulle heller aldrig kunna leva i ett förhållande där jag inte fick hälsa på mina vänner (manliga) för att min pojkvän va med.
Det är så mycket konstiga "regler" i förhållandena här..
Undrar om det skulle funka för mig? under en längre tid alltså.. några veckor såhär på semestern är ju inte så värst svårt.
Jag fattar inte hur mamma gjorde det, kanske är det skillnad för att dom bor i svergie.
Man ska ta seden dit man kommer eller?
En annan sak... jag vill inte åka hem.
Puss
Nä, det är inte dig det är fel på. Ett förhållande ska bygga på tillit och respekt, inte ägande. Men vem är jag som talar, jag är ju singel! Men jag är singel för jag aldrig skulle kunna acceptera att någon annan sa åt mig vad jag ska göra och inte göra - bara för att han var man. Om en man inte kan lita på mig har han inget i mitt liv att göra. Å va fan tror dom att dom är - guds utsända på jorden!!?? Och vad tror dom om oss kvinnor om dom tror att vi ska hoppa i säng med allt som har något dinglande mellan benen. Det säger mer om deras beteende än vårat, eller? Nä nu för tiden när kvinnor kan försörja sig själva så finns män i våra liv för att vi valt att ha dom där och inte för att vi måste, kanske det är skillnaden mellan Sverige och Chile, kanske kvinnorna där är beroende av männen för att kunna försörja sig, men det ger dom ingen jävla rätt att behandla sina kvinnor respektlöst. Dom skulle kanske må bra av att veta att dom är utbytbara!
